Språkvård
Under denna flik kommer jag att ta upp frågor som rör det svenska språket. Jag känner att jag tidigare varit alltför slapphänt beträffande språkvården. Denna sida är ett försök till bättring från min sida. Jag hoppas vidare att ett mer aktivt språkvårdande arbete kommer att få till resultat att mycket av de onödiga engelska direköversättningar och låneord jag använder i mina texter kommer att försvinna. Trots att jag själv behärskar engelskan relativt bra kan den aldrig ersätta mitt modersmål. Denna blogg är ju ett resultat av min önskan att delge information om samlandet på det enda språk jag känner mig helt trygg i, svenskan.
Jag vill förtydliga att jag inte har något emot låneord. Låneord kan ofta fylla en funktion. Däremot har jag själv blivit medveten om att många använder engelska ord i stället för att använda sig av de utmärkta svenska ord som finns. Exempel: aircondition - luftkonditionering, fejka - låtsa, hitta på, highlights - höjdpunkter m fl.
Det svenska språket har ofta fullgoda alternativ till de onödiga låneorden. Varför då inte använda dem?
Till min hjälp i det språkvårdande arbetet har jag bl a SAOL (Svenska akademins ordlista) samt Språkrådets rekommendationer. Språkrådet har en hemsida, där du hittar mycket matnyttigt som rör vårt vackra språk. Språk är kul!
Nedan följer funderingar kring språkval jag använt mig av i mina inlägg.
————————————————————————————-
Sajt eller webbplats?
Som en konsekvens av språkvården slutar jag att använda mig av det (försvenskade) engelska låneordet “sajt”. Språkrådets rekommendation är att i stället använda det fullgoda begreppet “webbplats”. Hädanefter kommer alltså webbplats att stå för en samling webbsidor, som tillsammans utgör en webbplats. Jämför med ordet “hemsida”, som egentligen bara betyder förstasidan på en webbplats.
————————————————————————————-
Guinness World Records eller Guinness världsrekord?
Den kända årsboken Guinnes World Records har valt att fullt ut satsa på engelskan. Detta märks tydligt i årsboken, som sedan några år tillbaka heter The Guinness Book of World Records även i den svenska upplagan. Motsvarande tidskrift (Guinness World Records Magazine) finns nu också på svenska, eller snarare på “svengelska”. Tidskriften är bland det värsta jag sett beträffande översättningar. Varför inte i stället helt strunta i en svensk översättning utan sälja den engelska rakt av? Med tanke på att alla rubriker - och en stor del av brödtexten - ändå är på engelska förstår jag inte förlagets avsikter.
När jag skrev ett inlägg på denna blogg rörande Guinness världsrekord i samlande gjorde jag en avvägning beträffande språkbruket. Antingen välja det numera etablerade namnet Guinness Book of World Records - eller följa det svenska språkbruket Guinness rekordbok. Trots att den svenska upplagan av boken heter Guinnes Book of World Records väljer jag att markera mot onödiga engelska titlar, som dessutom inte fyller någon funktion alls.
————————————————————————————-
Star Wars eller Stjärnornas krig?
Att populärkulturen i Sverige helt domineras av det engelska språket torde inte vara någon nyhet. Trender kommer och går. För 300 år sedan var franskan det “fina” språket, för hundra år sedan gällde tyskan. Jag vill poängtera att jag inte alls är emot kulturella och språkliga influenser. Däremot retar jag mig på språklig slapphet, som att inte värna sitt modersmål tillräckligt för att ens översätta yrkestitlar och namn. När fullgoda svenska ord finns bör dessa givetvis användas!
Några exempel från populärkulturen:
Star Wars, som på svenska heter Stjärnornas krig
Spider-Man, som på svenska heter Spindelmannen
Super Man, som på svenska heter Stålmannen
————————————————————————————-
Istället…?
Jag skriver frekvent “istället” men är medveten om att särskrivningen “i stället” också förekommer. Enligt SAOL kan båda varianterna användas. Söker man på Google efter de båda orden resulterar det i 14.4 miljoner träffar för “istället”, medan särskrivningen får 5.2 miljoner träffar. Detta borde tyda på att “istället” är en långt vanligare stavning. Vad som är “korrekt” språkbruk låter jag vara osagt. Jag kommer dock fortsätta använda den sammanskrivna varianten.
